forskning

Våra gener är långsamma men

Posted on

våra bakteriers gener är snabba!

Intressant läsning från Huffington post om hur tarmens ekosystem förändras inom loppet av timmar. Deras punchline är hela tiden: paleo har fel: vi har visst anpassat oss till modern mat: dvs våra tarmbakterier har det.

Nåväl, sedan modifierar man det med att: dock modern mat göder helt fel bakterier, så ät oraffinerat och naturligt istället för processat och sockerstint. Min slutsats blir som vanligt: med en övervägande del naturlig och oraffinerad kost KAN du inte go wrong. Men hela tarmforskningsområdet är förstås superspännande. Och som vanligt: du känner troligen bäst själv vad du mår bra av och inte. Det finns ingen nyckel som passar alla, men att basera din kosthållning på naturlig mat är däremot en grundsats som passar alla – variera därefter som du vill!

Här är artikeln.

Nu är det slut på paleodieten … eller?

Posted on Updated on

Häromdagen publicerades fynd som tydde på havreberedning i en grotta i Italien för så länge sen som över 30 000 år sedan. Läs till exempel här (National Geographic)

Bakgrund: Den strikta paleodieten utesluter i princip allt som innehåller kolhydrater, förutom frukt och bär. Detta trots att många forskarrön visar på att människor har ätit kolhydrater (och troligentillagat dem) ända sedan, ja sedan vi blev till. (Det moderna jordbruket räknas dock vara ca 10 000 år). En enkel vinkel som många nyhetsmedia tog var: Attans stenålderskostivrare, ni hade fel, här åts det minsann spannmål på stenåldern också.
Jag både håller med och inte.

Läs hela inlägget här »

Bokrecension: Maten, evolutionen och hjärnan

Posted on Updated on

mytellermänniskoföda

Maten, evolutionen och hjärnan. Paleokost – myt eller människoföda.
Av Göran Burenhult.
Pagina förlag 2014.
Den här boken kan jag rekommendera. Speciellt som introduktionsbok för den som inte vet så mycket om paleokost. Burenhult, professor emeritus i arkeologi, skriver enkelt och lättillgängligt och övertygande om varför vår moderna livsstil är förödande för vårt välbefinnande. Det här är inte en dietbok (tack och lov) utan en kunnig skrift som sätter tanken om paleokost i ett sammanhang. Det är sympatiskt att Burehult alltså inte förespråkar någon tydlig ”diet” utan är öppen med att det finns flera sätt att äta naturligt och ursprungligt, och att människors föda skilt sig åt även under förhistorisk tid, beroende på bomiljö och klimat till exempel.

Mot slutet av boken kommer han in på frågor som psykosocial hälsa/ohälsa, familjebildning, föräldraskap och sexualitet. Här är det lite svårare att ta till sig hans argument om att t ex kvinnor bör stanna hemma med barn längre än män. Mina moderna glasögon åker på och jag tänker att som resonerande varelser kan vi lättare bestämma och förändra hur vi vill organisera oss familjemässigt än vad vi kan resonera oss fram till en annan matsmältningsapparat. Med det sagt finns även här en hel del tankeväckande, om man klarar av att ta av sig indignationsglasögonen och ta till sig det man vill och kan.

Så: läs boken! Du hittar den här (adlibris)

Eller här (bokus)

Poänglöst med glutenfritt? Vad säger forskningen? Och vad tycker jag?

Posted on

Själv undviker jag gluten sedan ett antal år. Jag har haft mycket magknip genom livet, och till slut började jag se ett samband mellan spannmålsintag och ont i magen. Jag minns att jag provade dinkel ett tag i tanke att det skulle vara bättre än modernt vete, men fick lika ont av det. När jag började inse sambandet, var det ändå inte så att jag slutade med allt gluten tvärt. Först drog jag ner på glutenintaget generellt, och undvek det nästan helt i några dagar i stöten, medan jag sen ändå kunde ta en macka eller pasta eller fikabröd någon gång ibland och vara förberedd på konsekvenserna.

Men tillslut kändes det inte värt det längre, att må dåligt för att kunna unna sig en bulle. Den korta njutning det innebar att äta gluten uppvägde inte obehaget  efteråt. Nuförtiden äter jag aldrig vanlig pasta, vanligt bröd eller vanliga fikabröd. Inte heller mjölstuvningar eller redningar, eller mat som är panerad i mjöl.

Att äta glutenfritt har blivit en trend. USA ligger som ofta några år före oss, och där är det en stor andel av befolkningen som försöker undvika gluten. För mig som undviker det sedan ett längre tag märks en tydlig skillnad i utbudet här i Sverige av glutenfria produkter nu jämfört med för några år sedan. Varenda liten matbod har en glutenfri avdelning numera.

Då kommer vi till knäckfrågan: Är det verkligen någon poäng med att äta glutenfritt? För dig som har konstaterad glutenintolerans är svaret förstås självklart ja, men för oss andra? Nu måste vi bena ut detta ordentligt.

Låt oss konstatera följande:

  1. Du klarar dig fint utan gluten. Det är på inget sätt nödvändigt för kroppen.
  2. Om du är glutenintolerant är det viktigt att du undviker gluten fullständigt. En odiagnosticerad glutenintolerans vars tydliga symtom hålls i schack genom att du enbart drar ner på glutenintaget, riskerar att skada dig ordentligt. Om du misstänker att du verkligen är glutenintolerant måste du få din sjukdom diagnosticerad. Om du tänker självbehandla måste du helt och hållet eliminiera gluten. Om du bara drar ner riskerar du att skada dig själv ordentligt.
  3. Många människor blir oerhört provocerade om du väljer bort spannmål. Spannmål är en sådan stapelvara i maten idag att det av många ses som extremt att undvika det.
  4. Många glutenfria produkter innehåller en massa tillsatser, som verkligen inte behöver vara nyttiga för dig.
  5. Du kan helt och hållet eliminera gluten från din kost utan att för den sakens skull äta EN ENDA glutenfri produkt. Du behöver dem inte. De är bara ett sätt för dig att kunna fortsätta med din gamla kosthållning utan gluten.
  6. De senaste åren har ett flertal studier pekat i riktningen att ”icke-glutenintolerant glutenöverkänslighet” (non-celiac gluten sensitivity) existerar som tillstånd och att man behöver hitta ett sätt att diagnostisera detta. Se till exempel denna studie (pubmed feb 2015).

Summa

Så var landar vi i allt detta? Gluten (och spannmål generellt) är extremt vanligt i vår västerländska mat. En liten andel är glutenintoleranta, och detta kan diagnostiseras. Men om du drar ner på glutenintaget och är intolerant kan du gömma din intolerans och ta mer skada än du skulle gjort om du fortsatt med gluten och blivit såpass dålig att du kunde få en diagnos och därefter helt undvikit gluten. Forskningen tyder dock på att man kan ha en icke-intolerant känslighet mot gluten som kan yttra sig på en massa olika sätt, men tillståndet har ännu inte någon tydlig diagnos. Att vi skulle ”behöva” gluten är kvalificerat nonsens. Bland annat blir jag så trött på uttalanden som detta. (Typ att hela korn från spannmål innehåller fibrer och att fibrer är bra för oss och att vi därmed inte ska undvika spannmål. Som om du inte urenkelt kunde få i dig dessa fibrer och andra nyttigheter ändå. Och dessutom: hur mycket av ditt spannmålsintag kommer från hela korn? Nä, jag trodde väl det. UNT feb 2015)

  • Se till att du inte lider av celiaki. Men dra sen ner på gluten precis hur mycket du vill! Eller undvik det helt. Det finns ingenting i gluten som du behöver, men det finns mycket som tyder på att däri finns ämnen du kan må bra av att undvika.
  • Min starka rekommendation är att inte hålla på att ersätta glutenprodukter med glutenfria sådana. Försök att lägga om matvanorna istället och ät mer av råvaror och oprocessad mat. Med en massa glutenfria produkter riskerar du bara att få i dig en massa annat junk. Dessutom: glutenfritt är inte automatiskt lika med nyttigt. Det kan fortfarande vara fullt av socker, transfetter och annat gojs.

Om du inte tycker dig behöva ta bort gluten ur maten – nä då kanske du inte behöver det heller. Jag har ännu inte sett någon rapport som hävdar att alla människor lider av överkänslighet. Men eftersom det verkar som att symptomen är såpass svårtolkade borde det ändå vara värt för de flesta att prova en glutenfri månad och se om man mår bättre av det. Gör det ingen skillnad – jamen ta en macka då vetja! Då har du ändå gett din kropp chansen att säga sitt.

IMG_20130422_083550 IMG_20130519_102224 IMG_20130606_092050 IMG_20130524_190048

Bilderna: Här är mat som är naturligt glutenfri. Ingen märkning behövs!

  • Yoghurt med nötter, frön och torkad frukt (frukost/mellis)
  • Äggröra med linfrön, tomatsallad, melon och te (frukost)
  • Mellankokta ägg med avokado och paprikasallad (frukost/mellis)
  • Grillad kyckling med sallad och grillad majskolv (lunch/middag)

Nej, frukt är INTE godis!

Posted on Updated on

Frukt innehåller fruktsocker, och det framhålls då och då från olika håll att vi därmed bör undvika frukt, eftersom just fruktos är en sockerart som i sin raffinerade form är extra skadlig för våra kroppar.

Jag har alltid känt mig skeptisk till att vi inte skulle vara skapta för att äta frukt (även om det kanske är sant som vissa LCHF-förespråkare menar att dagens kommersiellt tillgängliga frukter är mycket större och sötare än naturliga, vilda arter). Det känns lika otroligt som att vi inte skulle vara skapta för att kunna konsumera kött. Vad blev kvar för våra stackars förfäder? Enbart grönsaker och lite bark?

Själv äter jag massor med både frukt och bär. Vanligen minst fem frukter om dagen.

Nu kommer nya forskningsrön från USA om att tillsatt socker ökar risken för bland annat typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdom, medan naturligt förekommande fruktos (i frukt och grönsaker) INTE alls ökar risken för sjukdom utan snarare tros ha en förebyggande effekt mot dessa.

Abstact till studien hittar du här.

Science Dailys artikel om studien hittar du här.

Summa: Frukt är INTE godis!

Gott med gott samvete!
Gott med gott samvete!

Ny forskning om tarmfloran …

Posted on Updated on

Vi kommer nog att få höra allt mer om tarmens betydelse för vårt allmänna hälsotillstånd framöver. En komponent är ju hur vår individuella tarmflora ser ut och varför. Ny forskning på bebisar i Singapore hittar några variabler som är viktiga för hur tarmfloran hos en bebis utvecklas. Spännande forskningsområde 🙂

Länk till forskningsrapporten hittar du här.

20131124_143923
Nytt ljus över tarmfloran.